Ojojoj det var längesen sist

Det känns som att det är dags att uppdatera sig lite här på bloggen. Man har ju inte hunnit sitta en minut framför datorn sedan introt började. Jag har ju åtagit mig att vara fadder samtidigt som styrelsen tar upp massor med tid. Det blir liksom ingen tid över.
Men trots detta har jag hunnit med lite roligheter.
Jag har pyntat kårhuset, vart med på fadderaktiviteter, haft styrelsemöten, vart på föreläsningar, storstädat korridoren för att sedan stöka ner den igen, träffat alla nya ekologer, börjat på en svampkurs, slarvat bort min kamera, pajat mina glasögon ännu mer än tidigare, vart sjuk, jobbat 4 kvällar på kåren, kramats mycket med min älskling som också blivit sjuk, glömt ringa alla jag lovat ringa och så vidare.

Jag o skåningen Lars. I baren. Därför jag ser så glad ut tro?

Jag och min filmsjälsfrände Robbie.

Imorgon är det 80-talstema på Kåren och jag ska jobba. Min plan är att pynta huset i lite galna 80-talskollage. Får se om det uppskattas eller sågas.

Pöss säger jag så länge. Får se när nästa inlägg inträffar.

Read my Lips

Gammalt klipp, men lika kul för det.

En kort liten rapport från WayOutWest

_
Mest galna konsertupplevelse: The tough alliance (såklart). Folk var som tokiga och hoppade upp på scenen. Vakterna var uppe på scenen lika mycket som bandet. Bandet kör playback, men det var ändå bra tack vare den härliga stämning som infann sig.

Bästa dansen: New Young Pony Club, sångerskan i bandet är ett riktigt energiknippe med energi till tusen. Hennes dans var väldigt speciell. Hon körde något som liknade ett aerobicspass uppe på scen.

Helgens partyhöjare: helt klart TeddybearsSTHLM som rockade loss ordentligt. Och publiken med. Det blev endel hoppande och händer upp i luften.

En besvikelse: var nog Kanye West som inte riktigt lyckades fånga folks intresse. Kan berott på Teddybears galna spelning innan. Han kändes efter konsertem lite överreklamerad.

Det sämsta med festivalen: var nog alla skumma typer. En kille stod och tryckte sig mot oss under Kanye West-konserten. Det var lite obehagligt. När vi sedan skulle gå ifrån konserten putte en tjej på mig i tränseln. Då putte jag bort hennes hand och hon flippade. Hon började mucka...men hennes kompis fick stoppa och vi stack därifrån. Helt galet.
Andra kassa grejer var att man inte fick dricka öl på området. Utan man fick stå och trängas med 1000 andra törstiga festivalbesökare i ett lite bartält. Plus att dom sålde mellanöl för 50:- (rena rånet!). En annan dålig grej var ju att man blev av med sitt paraply när man gick in, det kunde tydligen skada andra personer...

Det bästa: var att få träffa min Hannipaj. Att få njuta av musik sittandes på en gräsmatta i solen. Att inspireras av alla nyfunna artister. Och känna den där härliga festivalstämningen som är lite svår att förklara.

Insikt: är att inte döma några artister innan man sett dom live. Många av de artister jag tyckt var kassa hemma har visat sig vara riktigt fantastiska live.

Repris: blir det förmodligen nästa år också. Vem tackar nej till att gå på festival i Göteborg? Det är ju hur bra som helst.

Lite pausmusik innan jag får tummen ur

The Tough Alliance - Holiday

My weekend

ManuChao The Hives Laleh ArchitectureInHelsinki Timo Räisänen Kanye West LilyAllen ErykahBadu Moneybrother ShoutOutLouds LadySovereign PrimalScream Koop Juliette&TheLicks PeterBjorn&John Regina Spektor Säkert! The Ark Spoon SalemAlFakir NewYoungPonyClub


Återkommer med rapport.

Butterflies

Jag har fjärilar i magen. Det har jag inte haft förrut. Inte så många i alla fall. Nu märker jag av dom varje dag. När jag åker bil, är på jobbet, sitter o pluggar, äter mat och allt annat man gör under dagen. Var och varannan stund flyger dom omkring och rör runt massa härliga känslor i min kropp. Dom förgyller mitt enkla och tråkiga liv. Och varje sekund, minut, timma och dag med min baby får mig att vara otroligt lycklig.
_
_
_

Oj nu märkte jag att jag råkade göra reklam för Nike.

Inte riktigt min mening. Men men, får väl gå för denna gång ...

Tråkigt värre

Jag försöker verkligen var kreativ och skriva massa roliga och galna saker på min blogg. Men det känns meningslöst när besökantalet går ner och man ej får någon respons. Trots enstaka kommentarer från flitiga läsare känns det som att skriva för blinda. Vilket skulle vara lite meningslöst faktiskt. Så det är lite därför jag inte skapat några vettiga inlägg denna tid. Men det kommer. Måste samla inspiration. Och hitta tid. För just nu finns knappt någon tid till mig själv. Livet bara öser på. Och jag hinner knappt blinka innan nästa episod påbörjats. Och snart är sommaren över. Sommaren som aldrig kom utan som bara ebbade ut i höst med regn och rusk som följd. Så förhoppningsvis hör ni av mig igen när allt lugnat ner sig. Eller så ger jag upp. Vi får helt enkelt se.

Ha en bra fortsatt sommar. Puss.