Idag hände det igen. Jag var på Willys i deras fruktavdelning. En dam kom fram. Hon suckade ljudligt. Jag tänkte att jag stod i vägen så jag tittade upp på henne. Då frågade hon mig vad sharonen kostade.
Ehhh? Ser jag ut att jobba på Willys eller vad?
Detta händer mig var och varannan gång jag handlar. Speciellt i en ICA-butik där jag handlade ofta när jag bodde i Göteborg. Då kunde jag knappt gå in där utan att folk ville ha min hjälp. Jag skulle hjälpa dem hitta varor, de frågade om rabattkuponger och allt möjligt.
Givetvis jobbade jag på ICA Kvantum på ett annat ställe i stan, men dessa kunder kan väl inte ha känt igen mig? Och dessutom hade jag ju mina privata kläder på mig...
Jag verkar utstråla något så folk tänker: ja henne ska vi fråga. Tydligen ser jag väldigt kunnig ut när det kommer till ostar, grönsaker, batterier, vaniljsås OSV? Ska man ta detta som en förelämpning eller som en komplimang?
Ibland vill jag bara handla ifred. Är det för mycket begärt? ;D
tisdag 10 april 2007
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
går du runt i en röd ica-skjorta om dagarna kanske?
ta det som en komplimang, folk får förtroende för dig, du utstrålar kunskap och hjälpsamhet...det du! ;)
Det kommer komma en tid då även du får handla ifred, tänk vad tråkigt du kommer få det då...så njut så länge det varar..eller nått...=)
Carl, haha! Nej jag tror inte jag äger ett rött plagg faktiskt... jo vinrött i så fall.
hoda, jag är en vis människa helt enkelt.
Och jag lovar att njuta av det så länge det går :D
Skicka en kommentar