sömnig

Jag har spenderat väldigt mycket tid borta från mitt eget hem den senaste tiden. Detta beror delvis på filmteamet som invaderat min lägenhet och att jag funnit en härlig C att kramas med. Har inte sovit i min säng på säkert 4 dagar. Och jag börjar faktiskt sakna den. Det är faktiskt i sin egen säng, ensam, som man får den bästa sömnen. Även om det är oerhört mysigt att vakna upp bredvid någon man tycker om, så är det ändå skönast att sova i sin alldeles egna säng. Att kunna sova ut en hel natt utan att bli väckt av vare sig snarkningar, snackande i sömnen, armbåge i ryggen eller andra hastiga rörelser. För mig är sömnen det allra viktigaste. Annars blir jag som ett åskmoln. Jag har en tendens att bli ganska grinig på mornarna. Även då jag fått min obligatoriska 10-timmars sömn (nej inte 8h, det räcker inte för mig). Och när jag väl vaknar vill jag inte ligga kvar i sängen o slöa. Jag har inte riktigt förstått meningen med att ligga kvar i sängen när man är vaken... Jag längtar verkligen till att få sova en hel natt utan några som helst störningsmoment. Får väl se när detta blir.
Nu ska jag sno ihop lite mat, sedan blir det togaparty hemma hos Lojsan som gäller. Kanske ska passa på att sova en stund innan också. Så, godnatt på er! Eller jag menar...