fredag 7 september 2007

Me.Like.A.Lot.

Check this out.
Världens coolaste band live. Svängigt, sexigt och helt galet lysande.

Djävulen?


Blir snart trött på CSN som gör allt för att krångla. Förra terminen fick jag för lite pengar och nu har jag tydligen läst för lite kurser. Vilket jag delvis har, jag har bara gjort en tenta som skolan vägrar skicka in resultatet på i tid. Och det verkar ju dumt att ge en person pengar som uppenbarligen läser ett program. Så nu får man vänta 3 veckor till på deras smutsiga pengar. Som jag sedan ändå ska betala tillbaka. Och CSN förlorar ju inget på att låna ut pengar så jag förstår inte deras problem.
Oj vad jag låter arg. Men det kanske jag är. Eller så beror det på det där som drabbar var o varannan kvinna en gång i månaden.
Men men, jag vill slå slag i saken och bojkotta CSN. Nån som vill va me?

tisdag 4 september 2007

Den mystiska smörgåsmannen


Det har flyttat in lite nytt folk i vår studentkorridor. Bland annat en kille som är 18 år , lång, mörkt skägg, spinkig. Denna kille har knappt gått ut från sitt rum på hela tiden.
Första veckan stannade han inne hela tiden. Han hade inte varit på stan en enda gång. Och vi undrade naturligtvis: Vad lever han på?
Igår frågade vi honom vad han äter. Och då avslöjade han: smörgås.
Okej.
Tänk er att äta smörgås i en hel månads tid. Smörgås. Dag ut och dag in.
Och tänk er sedan att inte gå ut från sitt rum nånting under en hel månads tid. Vad gör han därinne egentligen? Eller förresten, jag tror inte jag vill veta...

Det är hemskt samtidigt som det är skrattretande.
Jag har alltid trott att man flyttar in i studentkorridor för att man tycker om att vara social. Men ack så fel jag hade.

torsdag 30 augusti 2007

Ojojoj det var längesen sist

Det känns som att det är dags att uppdatera sig lite här på bloggen. Man har ju inte hunnit sitta en minut framför datorn sedan introt började. Jag har ju åtagit mig att vara fadder samtidigt som styrelsen tar upp massor med tid. Det blir liksom ingen tid över.
Men trots detta har jag hunnit med lite roligheter.
Jag har pyntat kårhuset, vart med på fadderaktiviteter, haft styrelsemöten, vart på föreläsningar, storstädat korridoren för att sedan stöka ner den igen, träffat alla nya ekologer, börjat på en svampkurs, slarvat bort min kamera, pajat mina glasögon ännu mer än tidigare, vart sjuk, jobbat 4 kvällar på kåren, kramats mycket med min älskling som också blivit sjuk, glömt ringa alla jag lovat ringa och så vidare.


Jag o skåningen Lars. I baren. Därför jag ser så glad ut tro?

Jag och min filmsjälsfrände Robbie.

Imorgon är det 80-talstema på Kåren och jag ska jobba. Min plan är att pynta huset i lite galna 80-talskollage. Får se om det uppskattas eller sågas.

Pöss säger jag så länge. Får se när nästa inlägg inträffar.

lördag 18 augusti 2007

Read my Lips

Gammalt klipp, men lika kul för det.

tisdag 14 augusti 2007

En kort liten rapport från WayOutWest

_
Mest galna konsertupplevelse: The tough alliance (såklart). Folk var som tokiga och hoppade upp på scenen. Vakterna var uppe på scenen lika mycket som bandet. Bandet kör playback, men det var ändå bra tack vare den härliga stämning som infann sig.

Bästa dansen: New Young Pony Club, sångerskan i bandet är ett riktigt energiknippe med energi till tusen. Hennes dans var väldigt speciell. Hon körde något som liknade ett aerobicspass uppe på scen.

Helgens partyhöjare: helt klart TeddybearsSTHLM som rockade loss ordentligt. Och publiken med. Det blev endel hoppande och händer upp i luften.

En besvikelse: var nog Kanye West som inte riktigt lyckades fånga folks intresse. Kan berott på Teddybears galna spelning innan. Han kändes efter konsertem lite överreklamerad.

Det sämsta med festivalen:
var nog alla skumma typer. En kille stod och tryckte sig mot oss under Kanye West-konserten. Det var lite obehagligt. När vi sedan skulle gå ifrån konserten putte en tjej på mig i tränseln. Då putte jag bort hennes hand och hon flippade. Hon började mucka...men hennes kompis fick stoppa och vi stack därifrån. Helt galet.
Andra kassa grejer var att man inte fick dricka öl på området. Utan man fick stå och trängas med 1000 andra törstiga festivalbesökare i ett lite bartält. Plus att dom sålde mellanöl för 50:- (rena rånet!). En annan dålig grej var ju att man blev av med sitt paraply när man gick in, det kunde tydligen skada andra personer...

Det bästa: var att få träffa min Hannipaj. Att få njuta av musik sittandes på en gräsmatta i solen. Att inspireras av alla nyfunna artister. Och känna den där härliga festivalstämningen som är lite svår att förklara.

Insikt: är att inte döma några artister innan man sett dom live. Många av de artister jag tyckt var kassa hemma har visat sig vara riktigt fantastiska live.

Repris: blir det förmodligen nästa år också. Vem tackar nej till att gå på festival i Göteborg? Det är ju hur bra som helst.

Lite pausmusik innan jag får tummen ur

The Tough Alliance - Holiday

tisdag 7 augusti 2007

My weekend

ManuChao The Hives Laleh ArchitectureInHelsinki Timo Räisänen Kanye West LilyAllen ErykahBadu Moneybrother ShoutOutLouds LadySovereign PrimalScream Koop Juliette&TheLicks PeterBjorn&John Regina Spektor Säkert! The Ark Spoon SalemAlFakir NewYoungPonyClub


Återkommer med rapport.

Butterflies


Jag har fjärilar i magen. Det har jag inte haft förrut. Inte så många i alla fall. Nu märker jag av dom varje dag. När jag åker bil, är på jobbet, sitter o pluggar, äter mat och allt annat man gör under dagen. Var och varannan stund flyger dom omkring och rör runt massa härliga känslor i min kropp. Dom förgyller mitt enkla och tråkiga liv. Och varje sekund, minut, timma och dag med min baby får mig att vara otroligt lycklig.
_
_
_
Oj nu märkte jag att jag råkade göra reklam för Nike.
Inte riktigt min mening. Men men, får väl gå för denna gång ...

onsdag 1 augusti 2007

Tråkigt värre

Jag försöker verkligen var kreativ och skriva massa roliga och galna saker på min blogg. Men det känns meningslöst när besökantalet går ner och man ej får någon respons. Trots enstaka kommentarer från flitiga läsare känns det som att skriva för blinda. Vilket skulle vara lite meningslöst faktiskt. Så det är lite därför jag inte skapat några vettiga inlägg denna tid. Men det kommer. Måste samla inspiration. Och hitta tid. För just nu finns knappt någon tid till mig själv. Livet bara öser på. Och jag hinner knappt blinka innan nästa episod påbörjats. Och snart är sommaren över. Sommaren som aldrig kom utan som bara ebbade ut i höst med regn och rusk som följd. Så förhoppningsvis hör ni av mig igen när allt lugnat ner sig. Eller så ger jag upp. Vi får helt enkelt se.

Ha en bra fortsatt sommar. Puss.

fredag 27 juli 2007

Jag tror inte jag nämnt att jag aldrig tänkt skaffa barn

Ni kanske förstår lite varför...

torsdag 26 juli 2007

Dig it


Jag är ledig från jobbet. Och vad gör jag? Jo, slavar i trädgården. Det är mitt sommarlov det. Men jag gillar det. Gratis träning och väldigt meditativt. Tiden bara springer iväg och man får chans att rensa tankarna ordentligt.
Synd att det tar sån tid bara med allt man ska göra. Först planera, sen gräva upp allt som ska flyttas och sen gräva ner allt på rätt plats. Sen ska allt vattnas. Sen tar man lite rast. Efter rasten börjar allt om från början igen.
Synd bara att jag inte får betalt för allt slit. Då hade jag varit rik vid det här laget.
Nej. Dags att gå ut och skita ner sig lite.
_

onsdag 25 juli 2007

lördag 21 juli 2007

Vill ha

_
Hade jag haft pengar hade jag inte tvekat med att köpa dessa örhängen. De är gjorda av trasigt och kantstött porslin och finns att köpa på Happy Planet.
Där säljs allt möjligt och alla produkter är miljövänliga.
Bra tycker jag. Mer av sånt.
Man kan också införskaffa en skål av gamla vinylskivor. Om man nu känner för det.
Såhär ser den ut.

torsdag 19 juli 2007

Det blev napp på kroken ändå

Tillslut infann sig den väldigt tillfredsställande känslan av att tycka om någon.
Den där härliga känslan av att sakna någon.
Någon man vill kramas, pussas och mysas med hela dagarna.
Någon som säger att man är vacker.
En person som man kan stå ut att trängas med, trots att man vaknar stel i nacken pga vissa rörelsesvårigheter under nattens gång.
Någon som håller om en när man är ledsen.
Och som ibland skrattar åt ens knasiga egenheter.
Hoppas verkligen att denna person stannar kvar ett bra tag i mitt liv.

Oj

Längst och kortast i världen och båda kommer från Mongoliet.
19-årige He Pingping, 73 centimeter lång,
och den 2,63 meter längre landsmannen Bao Xishun. Läs mer här.

Vi fortsätter på kategorin rolig och fantastisk reklam

tisdag 17 juli 2007

bah!


Du ärAlice Bah.
Trygghetsfaktor: 57 %
Du trivs i mitten, men du drar åt det trygga hållet.
Nya upplevelser är bäst i efterhand, och bästa ögonblicket på charter-semestern är när du hämtar ut fotona från fotobutiken.
Att kunna se tillbaka på ett minnesrikt liv är en planeringsfråga.
Lämpliga yrken: Arbetsförmedlare, Allmänreporter, Butiksinnehavare.


Jaha? Vad säger man? Först var jag lik John Travolta och nu Alice Bah. Det går åt rätt håll.
Gör testet själva vettja, här.

måndag 16 juli 2007

Människor är allt bra elaka ibland

Hur kan man skaffa en katt över sommaren, för att sedan skita i den över vintern? Vem är så dum som tror att en katt överlever en vintern helt på egen hand?

"Det är i dag lätt att utan påföljd göra sig av med sin katt. Det är en stor och allvarlig brist i vårt rättssamhälle. Våra lagar och förordningar bygger i grunden på en gemensam etisk värdegrund. Det är dags att ta problem med katter på allvar. Ägaransvaret måste tydliggöras! Det kan inte ske på frivillig väg, utan på motsvarande sätt som för hund behövs en lag på obligatorisk märkning och registrering av katter i Sverige." Det skriver flera riksdagsledamöter från olika partier samt representanter för Djurskyddet Sverige i Expressen. Jag kan inte göra annat än att hålla med.

Det överges hundratals katter varje år. Katter som folk tröttnat på och sedan bara släppt ut i det vilda och trott att de skulle överleva själva. Eller ännu värre, de släpper ut katterna så att dom ska dö. Tyvärr finns det inte hem till alla dessa katter. Alltför många katter avlivas varje år pga av detta.

Om det är något jag blir förbannad på så är det människor som gör såhär. Människor som inte respekterar katten. Människor som ser dem som en leksak. En katt är lika värdefullt som ett barn. Att äga en katt innebär lika mycket ansvar. Alltför många släpper ut sin katt bara för att man tröttnat och anser det jobbigt att ta hand om katten. Vi hade inte behövt ha ett problem med herrelösa katter om alla tog sitt ansvar. Att kastrera/sterilisera sin katt ett stort steg på vägen. Då föds inte lika många kattungar som man har svårt att hitta ägare till. Att inte kastrera slutar ofta med att folk ger bort kattungarna för att bli av med dom. Och detta resulterar i att folk till slut skiter i sina katter. Eftersom katter är gratis att skaffa innebär det att man kan lämna sin sommarkatt på landet och sedan skaffa en ny året därpå.

Det föds alldeles för många ovälkomna kattungar till världen som far illa och går en grym död till mötes. Så tänk på detta innan ni skaffar katt, hund, häst eller vad ni nu vill ha för husdjur. Räkna med flera års ansvar. Klarar ni inte av detta. Skit då i att skaffa husdjur. Punkt.

Jag anser att man ska införa obligatorisk märkning av katter. Det kanske inte räcker hela vägen, men är ett litet steg för att höja statusen för katterna.





Människans bästa vän.

söndag 15 juli 2007

Missförstånd och ensam

Ett bra bevis på att reklam ibland kan vara riktigt fantastisk. Jag skrattade. ett flertal gånger.

lite ny musik

Här kommer ett litet musiktips. Denna grabb vid namn Joakim Willumsen är även medlem i bandet Kazakstan som släppt en skiva ganska nyss.
Jag gillade det. Kanske t.o.m köper skivan. Jo, man kan ju alltid hoppas. Det var ju ett tag sen sist. Blir nog förmodligen nedladdning...sorry Jocke.


lördag 14 juli 2007

Ibland är man allt bra ologisk

Först tackar man nej för att man inte kan eller känner för det.
Sen när man väl tackat nej ångrar man sig och vill genast ändra sig igen.
Speciellt när det handlar om utgång en lördagkväll.
Är det bara jag som är en sån velpanna?

tisdag 10 juli 2007

olika saknad

My gosh. Jag insåg häromdagen att jag saknar Skövde och allt som händer därborta. Trodde aldrig jag skulle bli så fast vid en håla som Skövde. Men så är det. Förhoppningsvis tar jag mitt förnuft till fånga och inser efter alla dessa 3 år att det inte är staden utan människorna som jag fastnat så för.
Man vet aldrig, jag kanske får en flipp och köper lägenhet ( eller hus till och med) over there. Förmodligen inte, men man vet aldrig.

Vidare så är mitt lata jag i konflikt med min kärlekskranka sida, då jag inte orkar ta mig till den stora staden och få lite kärlek. Det är en evig kamp varje dag. Jag vill ju trängas i 90-sängen samtidigt som jag vet att jag har fullt upp hemma med allt möjligt. Och att trängas tar ju tid, så tyvärr får man offra det ibland. Men i helgen blir det ändring på detta. Kanske t.o.m. hotellvistelse om planerna blir som man tänkt sig.

Och ikväll lyssnar vi på

_
The Gossip - Standing in the way of control

Maps - Don´t fear

The Bravery - Unconditional

TV on the radio - Wolf like me

Editors - Smokers outside the hospital doors

Kate Nash - Foundations

Tough Alliance - The last dance

Cansei de Ser Sexy - This Month, Day 10

Are we that different?

måndag 9 juli 2007

just do it

I lördags tog jag det stora steget. Jag, med min enorma höjdskräck gjorde något jag aldrig trott att jag skulle våga. Jag trodde verkligen att jag skulle fega ur och aldrig ta steget.
Men det gjorde jag. Och det var den starkaste och hemska upplevelsen nånsin. Dödsångest skulle man nog kunna kalla det.
Kan ni gissa vad det var? Jo, jag hoppade bungy jumping.

För alla er som är höjdrädda förstår vad jag snackar om. Det inget man gör bara sådär.
Först åker man upp till 80 meter. Man står vänd inåt och tittar på instruktören. Sedan vänder man sig om. Då ser man verkligen hur jävla högt upp man är. Jag såg över hela Skara. Det var en häftig känsla. Sen inser man att det är inte över än. Det är inte bara till att åka ner igen.
Utan nu ska man hoppa ner.
Instruktören räknade till 3 och sedan var det bara till att hoppa. Och jag hoppade och faller rätt ner. Då kom ångesten. Då ångrade jag mig ganska ordentligt.
Trots att man vet att man har en lina så kändes som att jag skulle åka rätt ner i marken. Jag var i just det ögonblicket livrädd och arg på mig själv att jag valt att hoppa. Sen kom rycket när linan spändes vilket gjorde det bättre en kort sekund. Sen insåg jag att jag var på väg upp igen och skulle uppleva samma hemska känsla igen. Då ville jag bara ner och började nästan gråta.
Sen slängs man fram och tillbaka några gånger och sen är det över. Då hänger man stilla i linan tills man når marken.

Jag ångrar inte att jag gjorde det. Jag är bara mest förvånad att det kändes på just det sättet som det gjorde. Alla andra som hoppade innan mig var helt lyriska och sa att det var det bästa dom gjort. Jag var mest arg och besviken när jag kom ner. Aldrig mer igen, aldrig mer igen, ekade det inne i mitt huvud. Samtidigt som jag var stolt över mig själv att jag gjorde det.


Detta kunde varit jag. Någon som känner sig sugen?

söndag 1 juli 2007

Vad roligt man kan ha ibland

Ingen riktig festival utan fint väder. Hanna skrattar gott åt något.
TV on the radio
Jamie T
Interpol

Anders kör The Hives-dansen. Sara ser skeptisk ut.
Japp. Här e man. Och som vanligt är man me när kameran åker fram...
The couple

Värsta gänget som blev våra dansbuddies. Hannipaj and Sofia dansar och ser roliga ut.

Veckans låt

Kate Nash -Foundations

Trött och sliten efter 2 festivaldagar.

Vad gör man då på Accelerator som är så utmattande?
Klubbhoppar till Cansei de Ser Sexy. Man sitter och dricker öl i gräset samtidigt som TV on the radio spelar på stora scenen. Man hoppar runt som galningar längts fram på Modest Mouse-konserten. Så att man har ont i fötterna av att folk trampat på en. Och lite träningsvärk i benen blir det.
Eller så sitter man och kollar in folks roliga indiepop-outfits. Second hand/H&M is the shit. Gärna så extremt som möjligt.

Man äter tonfiskröra i pitabröd och köper bandt-shirts. Man springer mellan de olika scenerna för att se alla artister. Man sover på Maccabeekonserten (öronproppar säger jag bara. plus extrem trötthet). Eller så ser man kändisar överallt (i alla fall kändisar Hannipaj känner till...).
Och så köar man. Till toan. Till maten. Till alkoholen. Till inomhusscenen. Till tunnebanan. Överallt en enda lång kö.
Men mestadels har man gåshud av alla lyckade konscerter. Jag fick bland annat se JamieT som är en stor favorit. Eller vad sägs om Bright Eyes, José González, Interpol, The Gossip, Kate Nash o många många fler.

Det var en bra festival. Nu väntar bara Way Out West som inträffar i Göteborg den 11-12 augusti. Vi kanske ses där?

onsdag 27 juni 2007

Örongodis hela helgen


Imorgon är det jag o Hanna som kommer att först åka tåg i ca fem timmar. Sen blir det till att lyssna sönder öronen på festivalen Accelerator. Det kommer att bli kul. Det kommer en hel del band som ska bli intressanta att se live. Menomena, Modest Mouse, Interpol, Bright Eyes osv osv
Jag hoppas verkligen det är värt alla 2100:- som hela kalaset kostat. Mycket pengar för en fattig student som jag.


Trevlig helg.


onsdag 20 juni 2007

När namnet Katta blev till Kaffa


Jag skäms faktiskt över mitt otränade jag. I helgen åkte jag och ett gäng fyrhjuling på ett ställe utanför Skövde. Jag har fortfarande träningsvärk. I hela kroppen. Till och med i tummen.
Men skoj vare. I alla fall de första 4 varven. Sen började banan bli lite monotom. Och tummen började kärva lite eftersom man tryckt så hårt på gasen. En groda blev överkörd och ett flertal fastnade i backen utan att komma nån vart. Och gubben som var ledare hade ingen som helst logik när han skrev in namnen; Katta blev Kaffa, Tor blev Tov osv. Men det är väl sånt som händer.
Och om du nån gång får möjlighet till det. Åk skiten. Det är förbannat roligt. Och det är en adrenalinkick som heter duga. Jag var helt sprallig och dampig flera timmar efteråt.


Efter detta fick jag o Duracell en idé om att sjunga Singstar. Vilket vi gjorde. Drinkar intogs och falska toner hördes från vår korridor. Tyckte faktiskt synd om våra grannar. Det var ju ändå söndag...
Men oj vad roligt det är att sjunga, trots att man inser att man låter som en plågad katt.


torsdag 14 juni 2007

saknar

Jag känner saknad. Innan har jag fått kärleken serverad på silverfat. Men nu helt plötsligt måste jag kämpa lite hårdare för att få en kram. Det krävs planering när man bor 5 mil ifrån varandra. Och pengar. Men det är det absolut värt.
Jag är av den sorten som anser att saknad gör kärleken starkare och mer ärligare. För saknar man kärleken, då måste det vara rätt.


C nu får du allt komma hit. Så jag får hålla i handen. Och gå långa en-timmars-promenader till statoil som förhoppningsvis har öppet när du kommer. Trots att vi måste gå genom "knarkarkvarter", förbi åkrar, grodor som ser ut som möss och bli bitna av mygg på vägen...

Good Bye, Lenin!

tisdag 12 juni 2007

och nej, silverfiskar kryper inte upp i sängen.

Under bara ett par veckor har mycket hänt.
Bland annat
- har jag lyckats med att flytta till studentkorridor (vilken har invaderats av både silverfiskar och korridorsfolk, man har bland annat använt mitt rum som gömställe i någon form av kurragömmalek)
- har jag tack vare C fixat till skruttbilen som är tänkt att jag ska resa mha i sommar. Har redan fått ringa 3 joursamtal angående bilproblem. Och man förbannar både sig själv och vissa föräldrar för att dom behandlat en som en tjej och aldrig lärde en att meka med bilen.
- har jag badat i Mjörn där det ett tag var 26 grader...okej det är lite långgrunt, men ändå.
- var jag en sväng till Borås och hälsade på min älskade Jo som bor i ett hus alldeles själv. Hon fick mig att längta till att köpa eget hus. Kanske snart?
- hann vi i korridoren med att sno en soffa och sitta i den en kväll innan den blev snodd och slängd av vår alldeles egna bostadsförmedling.
- jag har köpt biljett till Way Out West. Jag längtar redan. Trots 1225:- mindre på kontot.
- endel vattenkrig har det blivit. Det senaste kriget innefattade diskvatten, köksspray, sprutgrädda, kaviarvatten, vanligt vatten och mjöl (!). Det blev ganska kladdigt må jag lova. Men ack så roligt vi hade. Robbies stackars plansch blev helt förstörd.
- har jag njutit av solen och blivit arg på mig själv för att jag aldrig nånsin kommer lära mig använda solskyddfaktor.

Glad Sommar

Puffkatten


tisdag 5 juni 2007

Summertime

Nu är det sommar ju. Och jag har flyttat.
Därför hinns det inte med att skriva mer än detta.
Glad sommar alla typer.

lördag 2 juni 2007

jävla %&¤#/"¤?+%&%¤-blåst!


Mitt humör är inte vad det borde vara. Och det gör det inte bättre av att det blåser. För det ska ni veta, blåst är det värsta jag vet. Jag tar det alltid på samma sätt. Det känns som att vädergudarna gör allt för att paja mitt liv. Det förstör ens frisyr, och det lyckas alltid blåsa upp till storm när jag ska handla och bidrar till att jag tvingas köra ett aerobicspass tillbaka hem med kassar i händerna. Sen har vinden en tendens att vilja åt mina saker som alltid blåser bort och idag var det den stackars flyttlådan jag hämtat hos en viss C. Jag kom ut från hans längenhet och möttes av en kaskadvind. Jag hann 100 meter innan flyttlådan blev tagen av vinden och flög tillbaka de 100 meter jag gått. Traskade tillbaka för att hämta den. Då kom en ny kaskadvind och den for iväg ännu längre bort. Som om vinden skrattade åt mig: Haha! Försök ta den du! Nej, lätt kommer du inte få den...muahahaha. Tillslut fick jag tag på den men jag svor ordentligt hela vägen hem. Jag blir riktigt förbannad varje gång det blåser. Vet inte riktigt varför.

En bil kommer lastad med mitt liv


Såhär skulle det kunna se ut på söndag när jag äntligen tar mitt pick och pack för att lämna herrgården. Och jag kommer minnas alla goda stunder. När jag i vintras skulle vara snäll och mata änderna, men skrämde istället slag på de stackars liven med flygande bröd så att de flög iväg och inte kom tillbaka på flera dagar. När Matte ville spela film och invaderade mitt hem med diverse lampor, filmkameror, statister/skådespelare. Kommer minnas de få men lyckade förfester/efterfester jag haft med olika typer av människor. Det var skoj!
Och jag kommer sakna den vackra miljön. Närheten till vatten och lite skog har gjort mig gott, men har samtidigt fått mig att inse att det inte är vad jag behöver. Jag behöver liv och rörelse. Jag behöver socialt umgänge och nära till fest.Trots detta kommer ni förmodligen höra mig klaga på nackdelar med att bo i studentkorridor om ca 3 månader. Men just nu känns det hur bra som helst.

fredag 1 juni 2007

dagens ordspråk

_
Man saknar inte kon förrän båset är tomt.


så sant så sant.

Modest Mouse-Ocean Breathes Salty

Good shit. Den 29 juni ser jag dom i Stockholm på festivalen Accelerator :D